Svante

Svante

Sunset park

LäsefrukterPosted by svante Nov 29, 2017 10:49:05
29.11 -17

Det går rätt trögt med läsningen denna grå månad., måste jag medge. Har pysslat med omstrukturering av bokhyllor, gamla stereon och annat. Till det ett projekt med att spela in gamla kära VHS på svartvit DVD. Mycket slängt Ja, det mesta. Bör man prylbanta och blir man lyckligare därav. Dagens nyheter hade en artikel därom nyss.

Nå, till böckerna. ”Tivoli” av PC Jersild. Något av en favoritförfattare under sena tonåren och framåt. Här målar han upp en satirisk nidbild av hur det kan spåra ur när teknifieringen, digitaliseringen, robotiseringen går över styr i ett skrytbygge till välbeställda på ett äldreboende på Stockholms nöjesfält Gröna lunds ägor. De gamla bröderna hänger med så gott de förmår i svängarna på ”The blissed gardens” , ”De saligas ängder”. Rolig stundsamt på ett stillsamt inte så bullrande sätt. Författaren kunde skruvat till ironin ett par varv till, kan jag tycka. Stundtals blir det mindre intressanta utvikningar som gör att man – jag i a f - tappar tråden och intresset. Kul att PC Jersild dock kan prestera så här pass i den skönlitteära genren. Han skriver ju även en samhällskritisk fackprosa av hög klass, har jag hört.

2. Nästan klar men inte riktigt med ”Sunset park". Denna ”70-årsroman" av Paul Auster. Det slår mig att jag borde läst den betydligt snabbare. Det slår mig att jag tappat tråden, intrigen, allt mer. Alltnog, här är handlingen i stora drag: En liten kärnfamilj: Skådespelarmamma som känner att hon försummat barnens uppfostran, mannen som driver ett litet förlag sedan många år, två söner som är halvbröder. Så långt kristallklart.

Efter en familjetragedi förolyckas den ena brodern och den överlevande, Morris, sluter sig inom sitt skal, grovarbetar till en början mest men börjar till sist på college och visar sig ha både intelligens nog och läshuvud för studierna. Han träffar en söt ung brasilianska, Pilar, och sätter bo med henne i Florida efter en kort bekantskap. Hennes syster, Alice visar sig ha en ond sida som kommer i dagen. Kanske beror den på svartsjuka gentemot systern. Efter systerns agerande beger sig Morris brådstörtat iväg till New York. Han letar upp sin gamle barndomsvän, Bing där och flyttar in i en övergiven rivningsförberedd fastighet, Sunset park. Kompisen Bing arbetar här på ett projekt, ”Sjukhuset” – ett ställe där han reparerar gamla Remington skrivmaskiner och andra ”retrobetonade prylar". Så långt är allt väl i berättelsen. Sedan spretar det iväg. De olika hyresgästernas berättar sina historier och hjälper varandra med diverse olika kreativa uttryck som nyskapande porträttmålning, en filmvetenskapsuppsats om den patriarkala genusbilden i en gammal film, ”De bästa åren” (Om fiktiv eller verklig, vet jag inte). Fast visst är Auster skicklig på att krypa innanför skinnet s a s på sina karaktärer.

Morris återvänder till sist i faderns förlagsfirma. Innan hinner han han lära sig jobbet på Sjukhuset, besöka både modern och fadern och söka försoning. Till sist serverar han en förklaring till varför han brutit med dem i sju långa år. Ytterligare en utvikning men en intressant sådan: Morris ser modern göra en roll i en Becketpjäs flera gånger, modern funderar på om hon håller på att bli som rollkaraktären Winnie (?) på riktigt. Också författare - Auster själv alltså kliver in och klargör en del av Becketpjäsens underligheter.







  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post463