Svante

Svante

Världsbokdag eller inte

LäsefrukterPosted by svante Apr 26, 2018 18:49:52
smiley Världsbokdagen infann sig som vanligt den 23:e men redan den 21 var jag i Göteborg och kunde köpa en pocketbok till kraftigt reducerat pris, 55 kr. Det var debuterande Niklas Natt och Dags historiska deckare "1793" som jag läste två spännande kapitel i. Jag antar att handlingen kan ha något med kungamordet föregående å att göra, 1792,men det är inget jag säkert vet. Säkert är att Natt och dag är en driven skribent både vad gäller miljö- och personskildringar. Eftersom både Leif GW och Giolito har berömt hans bok, antar jag att författaren också lyckats få till en bra intrig!

En annan bok jag har haft god behållning av är pocketutgåvan av Nick Hornbys "Funny girl" från 2016 visst. Efter 100 sidor lästa har lantisflickan Barbara lämnat sin far i ensamhetens Blackpool och flyttat till London för att söka sin lycka som skådespelare - något som upptagit hennes drömmar sedan hon och pappan njutit av Lucille Balls komiska geni i radioshower.
Efter en påver början med delat boende i en liten lägenhet utan vare sig telefon eller tv och ett jobb som demonstratris på parfymavdelningen på ett varuhus, testar hon att provläsa för en roll för en relationskomedi som ska gå på BBC-tv. Efter en myckenhet av skämt och satiriska gliringar i produktionsteamet, lyckas Barbara så bra med sin utformning av rollen att hon får den kvinnliga huvudrollen och ett trttiominuters provavsnitt spelas in och bejublas av sittande publik. 1960-talet revoltanda smyger sig in även i kulturen.





  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post467

Facklitteratur

LäsefrukterPosted by svante Mar 19, 2018 15:00:06
19.3 -18
Brukar ju mest tipsa, "recensera", god skönlitteratur - och lite mindre god spänningslitteratur här. Nu ett par , faktaböcker som omväxling.
Först "Sapiens" av Harari som jag hört många prata om i olika media. Själv fick jag lästipset av en kompis i Sthlm som läser mycket. Boken har som undertitel en kort berättelse om mänsklighetens historia. Ungefär så i a f. Intet mänskligt verkar vara främmande för denna boks författare, en universitetsutbildad historiker som bor i Israel.
Han berättar levande och ibland riktigt undehållande om de första människorna i Östafrika - hur de utvecklats under åren från 300 000 f Kr och fram till vår egen tid. Jägar- och fiskarsamhällena sätter förf. högt. Då var människan fri och rörde sig över stora ytor på jakt efter bytesdjur och lämpliga fiskevatten. Sedan kom jordbrukarsamhället, då människan domesticerade växter och djur. Eller var det i själva verket växterna och djuren som domesticerade människan och därmed gjorde henne mer ofri. Sedan följde tider eller epoker snarast som man känner igen från skolans historieböcker: En föränderlig värld, imperiebyggare skapade nya koalitioner mellan människor, och gubbarna i toppen utövade sin makt på känt manér (ibland ganska hänsynslöst), i Sydamerika var guldet åtråvärt och svarta skeppades dit från Afrika för att göra jobbet under undermåliga förhållanden. Därpå kom industrialiseringen från1800- talets mitt då ångkraften tämjdes och drev kraftverk och vagnar, dvs lokomotiv och småningom bilar. De senare gick bättre med fossila bränslen som raffinerades till bensin och dieseloljor.
Allt det där känner men ju till - även om man saknar Hararis kunnighet och detaljkunskaper naturligtvis. Sedan är det förf:s utvikningar om vad är pengar och hur fungerar de, varför och hur uppstår religioner, m.m som också är fascinernade läsning.
Läsvärd absolut!

2. Christian Unges bok om sina erfarenheter av läkaryrket i Sverige och Afrika iMSF:s tjänst. En dålig dag på jobbet kan orsaka någons död. är huvudtesen. Strongt moraliskt och empatiskt skrivet av Unge visavi patienter och sjukhuspersonal som ofta får kämpa
för att klara jobbet på bästa sätt under ibland otillräckliga materiella förhållanden - särskilt i Afrika förstås.


  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post466

Teds musik och biografi

LäsefrukterPosted by svante Jan 03, 2018 10:28:06
3.1 -18
Ted Gärdestadfilmen har premiär idag. Läs gärna SvD-artikeln om fenomenet :

TeD!




  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post465

Den sista gästen

LäsefrukterPosted by svante Dec 14, 2017 17:51:07
Ensamma kufar som försöker få rätsida på sin tillvaro genom promenader, inre monologer vid fläckiga cafebord - gärna parisiska, finns det gott om i den seriösa litteraturen genom seklerna. Vi har t ex "Mina vänner" av Bove, Holden Caulfield i Salingers "Räddaren i nöden". Bland svenska litteratörer: Hjalmar Söderberg givetvis med den olycklige läkaren Doktor Glas och med Arvid Stjärnblom i en ännu mycket läsvärd och, tror och hoppas jag, läst kärleksroman.
En alldeles nyss utkommen svensk kortroman som fångat mitt intresse för sin humor och nyskapande språk är "Den sista gästen" om den otidsenlige kyparen på restaurang KB i Stockholm som lyckliggörs av att betrakta ett ungt par som ofta är gäster på krogen. De har så mycket att berätta och visa varandra ända tills de själva blir "TP" Vart tar han vägen med sin förtvivlan som inte längre verkar hållas i schack av rutinerna. är väl frågan. Författare är Andreas T. Olsson som gjort stor lycka som dramatiker (spelad bl a på Dramaten med sin pjäs Sufflören.)





  • Comments(1)//svante.halmstadnytt.com/#post464

Sunset park

LäsefrukterPosted by svante Nov 29, 2017 10:49:05
29.11 -17

Det går rätt trögt med läsningen denna grå månad., måste jag medge. Har pysslat med omstrukturering av bokhyllor, gamla stereon och annat. Till det ett projekt med att spela in gamla kära VHS på svartvit DVD. Mycket slängt Ja, det mesta. Bör man prylbanta och blir man lyckligare därav. Dagens nyheter hade en artikel därom nyss.

Nå, till böckerna. ”Tivoli” av PC Jersild. Något av en favoritförfattare under sena tonåren och framåt. Här målar han upp en satirisk nidbild av hur det kan spåra ur när teknifieringen, digitaliseringen, robotiseringen går över styr i ett skrytbygge till välbeställda på ett äldreboende på Stockholms nöjesfält Gröna lunds ägor. De gamla bröderna hänger med så gott de förmår i svängarna på ”The blissed gardens” , ”De saligas ängder”. Rolig stundsamt på ett stillsamt inte så bullrande sätt. Författaren kunde skruvat till ironin ett par varv till, kan jag tycka. Stundtals blir det mindre intressanta utvikningar som gör att man – jag i a f - tappar tråden och intresset. Kul att PC Jersild dock kan prestera så här pass i den skönlitteära genren. Han skriver ju även en samhällskritisk fackprosa av hög klass, har jag hört.

2. Nästan klar men inte riktigt med ”Sunset park". Denna ”70-årsroman" av Paul Auster. Det slår mig att jag borde läst den betydligt snabbare. Det slår mig att jag tappat tråden, intrigen, allt mer. Alltnog, här är handlingen i stora drag: En liten kärnfamilj: Skådespelarmamma som känner att hon försummat barnens uppfostran, mannen som driver ett litet förlag sedan många år, två söner som är halvbröder. Så långt kristallklart.

Efter en familjetragedi förolyckas den ena brodern och den överlevande, Morris, sluter sig inom sitt skal, grovarbetar till en början mest men börjar till sist på college och visar sig ha både intelligens nog och läshuvud för studierna. Han träffar en söt ung brasilianska, Pilar, och sätter bo med henne i Florida efter en kort bekantskap. Hennes syster, Alice visar sig ha en ond sida som kommer i dagen. Kanske beror den på svartsjuka gentemot systern. Efter systerns agerande beger sig Morris brådstörtat iväg till New York. Han letar upp sin gamle barndomsvän, Bing där och flyttar in i en övergiven rivningsförberedd fastighet, Sunset park. Kompisen Bing arbetar här på ett projekt, ”Sjukhuset” – ett ställe där han reparerar gamla Remington skrivmaskiner och andra ”retrobetonade prylar". Så långt är allt väl i berättelsen. Sedan spretar det iväg. De olika hyresgästernas berättar sina historier och hjälper varandra med diverse olika kreativa uttryck som nyskapande porträttmålning, en filmvetenskapsuppsats om den patriarkala genusbilden i en gammal film, ”De bästa åren” (Om fiktiv eller verklig, vet jag inte). Fast visst är Auster skicklig på att krypa innanför skinnet s a s på sina karaktärer.

Morris återvänder till sist i faderns förlagsfirma. Innan hinner han han lära sig jobbet på Sjukhuset, besöka både modern och fadern och söka försoning. Till sist serverar han en förklaring till varför han brutit med dem i sju långa år. Ytterligare en utvikning men en intressant sådan: Morris ser modern göra en roll i en Becketpjäs flera gånger, modern funderar på om hon håller på att bli som rollkaraktären Winnie (?) på riktigt. Också författare - Auster själv alltså kliver in och klargör en del av Becketpjäsens underligheter.







  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post463

En av Henning Mankells bästa

LäsefrukterPosted by svante Oct 04, 2017 11:29:26

171004

Nyss avslutat läsningen av en mycket intressant och kunskapsdiger bok "Kinesen" av Henning Mankell.

Den skrevs 2007 och är till viss del en detektivroman, Mankell är ju berömd bland annat för sina många detektivromaner om Kurt Wallander. Här är det emellertid en ännu arbetsför och mycket skarpsynt domare i Helsingborg som för ordet. och funderar på gåtan samt aktivt ingår i berättelsen. Man kan ju säga att hon är bokens hjälte eftersom hon på sitt kloka, saktmodiga vis lyckas lösa mordgåtan – ett massmord som sker i en liten ort i närheten av Hudiksvall. Det märkliga är att de döda är släkt med varandra, ett åldrat par är dessutom Rosling fosterföräldrar.

Efter relateringen av massmordet, följer en mycket märklig berättelse om tre kinesiska bröder som lämnar sitt föräldrahem och söker arbete - först i Kanton och sedan via en fasansfull sjöresa slutligen får arbete i Nordamerika som rallare (järnvägsbyggare) under ett synnerligen hårdfört ledarskap. Ja, i själva verket är de slavar tills de tjänat ihop tillräckligt med pengar för att betala skulden för sjöresan dit. Att knyta ihop denna berättelses spänningsfyllda början med den mer långsamma men fascinerande historien om kinesernas slit och hemlängtan kan inte ha varit lätt. Det har krävt den skicklige Mankell för att gå i land med det på ett trovärdigt och säkert sätt. Boken är på 581 sidor.



  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post462

Murakaminoveller

LäsefrukterPosted by svante Jul 20, 2017 12:57:12
170D720
Haruki Murakami är en författare som i sina verk slår hål på verklighetens och vaneseendets spelregler. Ett slags magisk realism alltså (som var kännetecknande för den sydamerikanska litteraturen från 1970 och -80-talen, kanske fortfarande är?)

Det mest vardagliga händelselemönster som upprepas dag efter vecka, månad efter månad visar sig plötsligt rymma sjok av absurditet och inte sällan skräckmoment av rang. Några exempel:
Plötsligt känner ett par som lever högst vanliga liv hur de drabbats av rasande hunger. En hunger de aldrig någonsin varit i närheten av tidigare. Vad göra, då kylskåpet gapar tomt och affärerna har stängt? Kvinnan finner snart en okonventionell och helt omoralisk lösning men vad gör man?
Varför inte köra till den närmaste nattöppna snabbmatsrestaurangen och råna den - inte på pengar utan på mat, dvs hamburgare i detta fall. Så får det bli...

I en annan novell, av de längre mer utarbetade och därför mer sinnrika, får en gift kvinna problem med sömnen i flera nätter i rad. Som substitut tar hon till långa nattliga bilturer i den rätt spöklika staden och dess omgivningar. Andra knep är konjak och kaffedrickning, matkonsumtion samt inte minst läsning av gamla klassiker som hon en gång läst under gymnasietiden - särskilt Tolstojs klassiker "Anna Karenina". Många fler godbitar bjuder Murakami på. Fast jag gillar att läsa då och då, litet som jag tycker noveller passar för så man själv kan fantisera vidare på hur det ska gå.

Slutligen, hur ska man göra för att komma ihåg författarens ovanliga efternamn, när man ska skriva in det i bibliotekets sökmotor eller i hemdatorn. Mitt tipps är att ni ska tänka på när ni murat en kamin eller när ni aldrig murat en kamin utan skaffat hjälp. Ta det i imperativ men skippa bokstaven 'n' på slutet. Vad blir kvar?
Jo MURAKAMI. Listigt, sa räven.

  • Comments(2)//svante.halmstadnytt.com/#post459

Skönt och fack

LäsefrukterPosted by svante Apr 27, 2017 10:03:57
Nä det regnar som värst och oron i världen tilltalar är man glad för den tröst som litteraturen skänker. Det gäller såväl fack- som skönlitteratur.
1. Har läst merparten av Roland Poire´ Martinssons filosofiska, och vetenskapligt så väl underbyggda bok Sånt är livet som gavs ut 2004 i Sverige. Den beskriver livets uppkomst från Big Bang till den osannolika utvecklingen från encelliga, kärnlösa entiteter till allt mer sinnrika flercelliga konstruktioner, där de betydelsefulla mitokondrierna tar sig ini cellerna och förbättrar bådas villkor samt alstrar energi. Att läsa boken är en fröjd för författarens väjer inte för det svåra innehållet - som genetikens byggstenar till exempel liksom konstiga, efterhängsna idéer som uralstring men ger också många liknelser till vardagliga föremål och skeenden som hjälper läsaren till förståelse och är klart underhållande i sin fyndighet. Läs den!

2. Läst om en gammal favorit från 1970-talets ungdomsår - pocketversionen i svensk översättning av en bok som utgavs på engelska redan 1956, då författaren J P Donleavy var 30 år. En inpiskad gentleman heter verket som är en fröjd att läsa för sitt goda humör som smittar av sig. En backanal i goda vänners lag genom Dublins och Londons öl och whiskydoftande kvarter. Trots Sebastian Dangerfields ständiga ekonomiska trångmål lyckas han vigga ett pund här och några pennies där och dra hyresvärden vid näsan, när denne försöker inkassera hyran som uteblivit än en gång. Huvudpersonen flyr från ett grinigt äktenskap och ett ruckel till hus som inte gör någon glad, inleder raskt ett förhållande med sin inneboende dam, i huset han flyttar till, när frun Marion ger upp och flyr iväg med barnet till en lugnare plats. Inget lyckat bokval för den rabiata feministen eller jämlikhetsivraren förvisso. Kanske det är därför den är svår att få tag i på bibliotek - i alla fall Halmstads, där jag kollat. Men säga vad man vill, rolig är den.

3. Påbörjat läsningen av den nya kommissarie Banksdeckaren När musiken tystnat av Peter Robinson. Verkar lovande med denna historiska deckare där våldtäktsfall som ägt rum i mitten av 1960-talet utreds och där förövarna varit kändisar inom musik- och teatervärlden. Sådant läser man ju tyvärr om i de dagsfärska tidningarna även nu.
3b Banks håller stilen. Han dialoger är säkra och miljöbeskrivningen av 60-talets sociala och musikaliska landskap är nöjsamt att "vandra kring i"
Ibland kan jag - efter läsning av drygt halva boken finna att vissa partier känns tröga. Men trots allt tycker jag Banks passar bättre i bokform än i tv-serien som har långa dödpunkter och sövande moment där inget händer som för handlingen framåt.

4. DEekarräven Banks håller stilen boken ut. Han har förmågan att ställa de rätta frågorna till intervjuoffren och att lyssna sig till vad de eventuellt döljer. Dessutom är hans framtoning lugn och belevad.Han kan mycket om 60-talsmusik också, kan tilläggas och en del kuriosa från popscenerna i England. Hans samarbetspartners i deckargåtan är uppstickare, tuffa tjejer som klarar den unga generationens mer direkta stil och råare jargong.










  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post456
Next »