Svante

Svante

Teds musik och biografi

LäsefrukterPosted by svante Jan 03, 2018 10:28:06
3.1 -18
Ted Gärdestadfilmen har premiär idag. Läs gärna SvD-artikeln om fenomenet :

TeD!




  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post465

Den sista gästen

LäsefrukterPosted by svante Dec 14, 2017 17:51:07
Ensamma kufar som försöker få rätsida på sin tillvaro genom promenader, inre monologer vid fläckiga cafebord - gärna parisiska, finns det gott om i den seriösa litteraturen genom seklerna. Vi har t ex "Mina vänner" av Bove, Holden Caulfield i Salingers "Räddaren i nöden". Bland svenska litteratörer: Hjalmar Söderberg givetvis med den olycklige läkaren Doktor Glas och med Arvid Stjärnblom i en ännu mycket läsvärd och, tror och hoppas jag, läst kärleksroman.
En alldeles nyss utkommen svensk kortroman som fångat mitt intresse för sin humor och nyskapande språk är "Den sista gästen" om den otidsenlige kyparen på restaurang KB i Stockholm som lyckliggörs av att betrakta ett ungt par som ofta är gäster på krogen. De har så mycket att berätta och visa varandra ända tills de själva blir "TP" Vart tar han vägen med sin förtvivlan som inte längre verkar hållas i schack av rutinerna. är väl frågan. Författare är Andreas T. Olsson som gjort stor lycka som dramatiker (spelad bl a på Dramaten med sin pjäs Sufflören.)





  • Comments(1)//svante.halmstadnytt.com/#post464

Sunset park

LäsefrukterPosted by svante Nov 29, 2017 10:49:05
29.11 -17

Det går rätt trögt med läsningen denna grå månad., måste jag medge. Har pysslat med omstrukturering av bokhyllor, gamla stereon och annat. Till det ett projekt med att spela in gamla kära VHS på svartvit DVD. Mycket slängt Ja, det mesta. Bör man prylbanta och blir man lyckligare därav. Dagens nyheter hade en artikel därom nyss.

Nå, till böckerna. ”Tivoli” av PC Jersild. Något av en favoritförfattare under sena tonåren och framåt. Här målar han upp en satirisk nidbild av hur det kan spåra ur när teknifieringen, digitaliseringen, robotiseringen går över styr i ett skrytbygge till välbeställda på ett äldreboende på Stockholms nöjesfält Gröna lunds ägor. De gamla bröderna hänger med så gott de förmår i svängarna på ”The blissed gardens” , ”De saligas ängder”. Rolig stundsamt på ett stillsamt inte så bullrande sätt. Författaren kunde skruvat till ironin ett par varv till, kan jag tycka. Stundtals blir det mindre intressanta utvikningar som gör att man – jag i a f - tappar tråden och intresset. Kul att PC Jersild dock kan prestera så här pass i den skönlitteära genren. Han skriver ju även en samhällskritisk fackprosa av hög klass, har jag hört.

2. Nästan klar men inte riktigt med ”Sunset park". Denna ”70-årsroman" av Paul Auster. Det slår mig att jag borde läst den betydligt snabbare. Det slår mig att jag tappat tråden, intrigen, allt mer. Alltnog, här är handlingen i stora drag: En liten kärnfamilj: Skådespelarmamma som känner att hon försummat barnens uppfostran, mannen som driver ett litet förlag sedan många år, två söner som är halvbröder. Så långt kristallklart.

Efter en familjetragedi förolyckas den ena brodern och den överlevande, Morris, sluter sig inom sitt skal, grovarbetar till en början mest men börjar till sist på college och visar sig ha både intelligens nog och läshuvud för studierna. Han träffar en söt ung brasilianska, Pilar, och sätter bo med henne i Florida efter en kort bekantskap. Hennes syster, Alice visar sig ha en ond sida som kommer i dagen. Kanske beror den på svartsjuka gentemot systern. Efter systerns agerande beger sig Morris brådstörtat iväg till New York. Han letar upp sin gamle barndomsvän, Bing där och flyttar in i en övergiven rivningsförberedd fastighet, Sunset park. Kompisen Bing arbetar här på ett projekt, ”Sjukhuset” – ett ställe där han reparerar gamla Remington skrivmaskiner och andra ”retrobetonade prylar". Så långt är allt väl i berättelsen. Sedan spretar det iväg. De olika hyresgästernas berättar sina historier och hjälper varandra med diverse olika kreativa uttryck som nyskapande porträttmålning, en filmvetenskapsuppsats om den patriarkala genusbilden i en gammal film, ”De bästa åren” (Om fiktiv eller verklig, vet jag inte). Fast visst är Auster skicklig på att krypa innanför skinnet s a s på sina karaktärer.

Morris återvänder till sist i faderns förlagsfirma. Innan hinner han han lära sig jobbet på Sjukhuset, besöka både modern och fadern och söka försoning. Till sist serverar han en förklaring till varför han brutit med dem i sju långa år. Ytterligare en utvikning men en intressant sådan: Morris ser modern göra en roll i en Becketpjäs flera gånger, modern funderar på om hon håller på att bli som rollkaraktären Winnie (?) på riktigt. Också författare - Auster själv alltså kliver in och klargör en del av Becketpjäsens underligheter.







  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post463

En av Henning Mankells bästa

LäsefrukterPosted by svante Oct 04, 2017 11:29:26

171004

Nyss avslutat läsningen av en mycket intressant och kunskapsdiger bok "Kinesen" av Henning Mankell.

Den skrevs 2007 och är till viss del en detektivroman, Mankell är ju berömd bland annat för sina många detektivromaner om Kurt Wallander. Här är det emellertid en ännu arbetsför och mycket skarpsynt domare i Helsingborg som för ordet. och funderar på gåtan samt aktivt ingår i berättelsen. Man kan ju säga att hon är bokens hjälte eftersom hon på sitt kloka, saktmodiga vis lyckas lösa mordgåtan – ett massmord som sker i en liten ort i närheten av Hudiksvall. Det märkliga är att de döda är släkt med varandra, ett åldrat par är dessutom Rosling fosterföräldrar.

Efter relateringen av massmordet, följer en mycket märklig berättelse om tre kinesiska bröder som lämnar sitt föräldrahem och söker arbete - först i Kanton och sedan via en fasansfull sjöresa slutligen får arbete i Nordamerika som rallare (järnvägsbyggare) under ett synnerligen hårdfört ledarskap. Ja, i själva verket är de slavar tills de tjänat ihop tillräckligt med pengar för att betala skulden för sjöresan dit. Att knyta ihop denna berättelses spänningsfyllda början med den mer långsamma men fascinerande historien om kinesernas slit och hemlängtan kan inte ha varit lätt. Det har krävt den skicklige Mankell för att gå i land med det på ett trovärdigt och säkert sätt. Boken är på 581 sidor.



  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post462

Bibblan stängd idag

HalmstadPosted by svante Sep 19, 2017 10:33:20
Hej alla Halmstadbor. Visst är vi stolta över vårt fina nya biblioteket, beläget centralt och bra och med så många möjligheter till läsupplevelser, datorbrukande, intressanta föredrag och musikstunder ibland.
Idag däremot håller dom stängt pga uppdatering. Får ta tiden i akt att lyssna på radion, bra novell av kongolesen i radioappen, inläst av gamle proggaren Hans Mosesson och läsa Mankellboken "Kinesen" från 2007 Biblioteket
Rättelse. Jag skrev " kongolesen" som upphovsman till radionovellen. Ajaj. I själva verket är han från Nigeria och heter Chigozie Obioma. Romanen, inte novellen, heter Fiskarmännen. Rekommenderas varmt!

Idag, dvs torsdag den 21 sept, kan vi rekommendera en kaffe med tillbehör på Café Strandgatan(Immanuelkyrkan), där man dessutom kan vandra runt i en välhängd tavelutställning med Hallandskonstnärer, bl a. de namnkunniga Olssonbröderna, Hardy Strid med sina geometriska, färgstarka målningar och Michael Qvarsebo med sina måleriska, egensinniga katter. Biblioteket är öppet igen, bör kanske påpekas.





  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post461

Prinsens minne löpartävling

HalmstadPosted by svante Aug 12, 2017 09:53:09
Dags för en halvmaratävling (eller miltävling) i vacker terräng utmed stränderna. Se mer via bifogad länk Start i Aleskogan, söder om Kattegattskolan kl 12.Ale.
Målgång på samma ställe Prinsens minne



  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post460

Murakaminoveller

LäsefrukterPosted by svante Jul 20, 2017 12:57:12
170D720
Haruki Murakami är en författare som i sina verk slår hål på verklighetens och vaneseendets spelregler. Ett slags magisk realism alltså (som var kännetecknande för den sydamerikanska litteraturen från 1970 och -80-talen, kanske fortfarande är?)

Det mest vardagliga händelselemönster som upprepas dag efter vecka, månad efter månad visar sig plötsligt rymma sjok av absurditet och inte sällan skräckmoment av rang. Några exempel:
Plötsligt känner ett par som lever högst vanliga liv hur de drabbats av rasande hunger. En hunger de aldrig någonsin varit i närheten av tidigare. Vad göra, då kylskåpet gapar tomt och affärerna har stängt? Kvinnan finner snart en okonventionell och helt omoralisk lösning men vad gör man?
Varför inte köra till den närmaste nattöppna snabbmatsrestaurangen och råna den - inte på pengar utan på mat, dvs hamburgare i detta fall. Så får det bli...

I en annan novell, av de längre mer utarbetade och därför mer sinnrika, får en gift kvinna problem med sömnen i flera nätter i rad. Som substitut tar hon till långa nattliga bilturer i den rätt spöklika staden och dess omgivningar. Andra knep är konjak och kaffedrickning, matkonsumtion samt inte minst läsning av gamla klassiker som hon en gång läst under gymnasietiden - särskilt Tolstojs klassiker "Anna Karenina". Många fler godbitar bjuder Murakami på. Fast jag gillar att läsa då och då, litet som jag tycker noveller passar för så man själv kan fantisera vidare på hur det ska gå.

Slutligen, hur ska man göra för att komma ihåg författarens ovanliga efternamn, när man ska skriva in det i bibliotekets sökmotor eller i hemdatorn. Mitt tipps är att ni ska tänka på när ni murat en kamin eller när ni aldrig murat en kamin utan skaffat hjälp. Ta det i imperativ men skippa bokstaven 'n' på slutet. Vad blir kvar?
Jo MURAKAMI. Listigt, sa räven.

  • Comments(2)//svante.halmstadnytt.com/#post459

Hamnfesten i Grötvik

HalmstadPosted by svante Jul 09, 2017 17:55:18
Satt alena framvör TV:n och tittade klart på ett avsnitt av "Better call Saul" Bra i och för sig, men jag hade suttit inne mest hela dan och nu var det dags att få frisk luft och se litet folk. Varför inte Hamnfesten i Grötvik tänkte jag. Verkade kul, enligt flyern som landat i postlådan: mat och dryck, lekande barn och så någon slags musikunderhållning.

Tänkt och gjort. Jag pinnade på för allt vad tygen höll på min gamla cykel (ej el-förstärkt.) Skulle maten räcka, skulle musik och dans fortfarande vara igång? Det var sådana frågor som ansatte mig, där jag susade framåt och nerför Grötviksbacken väjandes för fotvandrare och en kommunal buss. Jo, folk var där kvar, tyvärr ingen mat. Klart jag var ju sent ute. Men kunde där inte ens finnas en korvsnutt, kvarglömd på grillen och en vinslatt att liva upp humöret med. Nädå, loppmarknad, men med just inget som var något för mig, hoppborgar, lotterier - tja, men hur ofta vinner man?
Trivdes ändå med att gå omkring där på området, känna träbryggor under fötterna och skåda båtar, samt himmel och hav. Det unga bandet var igång och spelade en riktigt hyfsad version av Rolling stones "Honky tonk women". Sedan mest dansmusik "Leende guldbruna ögon" och det slags. De gamle svängde om och såg en aning lyckliga ut.

Några bilder blev det (i nedladdningsbart format, hoppas jag.)






  • Comments(0)//svante.halmstadnytt.com/#post458
Next »